Åsa Norrby är april månads profil!

Att bygga för vårdens mest komplexa miljöer

Intervju med Åsa Norrby – Fastighets- och servicedirektör i Region Blekinge

Med över 30 års erfarenhet inom bygg- och fastighetssektorn, varav de senaste åren i en ledande roll inom Region Blekinge, är Åsa Norrby en nyckelperson i arbetet med att forma robusta och hållbara vårdmiljöer. I den här intervjun delar hon med sig av hur regionen tacklar utmaningen att bygga och förvalta några av samhällets mest tekniskt komplexa fastigheter – sjukhus. Här diskuteras allt från krisberedskap och logistik till energifrågor och hållbarhet, men också vikten av rätt kompetens, långsiktig planering och nätverk som GodaHus.

Vem är du – för dem som inte känner dig ännu?

Jag heter Åsa och har rollen som både servicedirektör och fastighetschef inom Region Blekinge. Nu har vi precis genomfört en omorganisation där vi blickat fem år framåt och identifierat ett stort behov av att utveckla fastighetsbeståndet. Framför allt vårdbyggnaderna dels utifrån att skapa moderna vårdmiljöer men även kopplat till totalförsvarsförmåga, robusthet inom vården och förmågan att klara uppdrag både i kris och krig. Det har gjort att vi valt att dela på de två rollerna. Jag kommer framöver fokusera fullt ut på fastighetsfrågorna.

Då har du haft två roller i en – kan man säga så?

Ja, det stämmer. Sedan 2019 har jag haft den kombinerade rollen. Privat lever jag tillsammans med min sambo och har två utflyttade barn.

Hur länge har du varit med i GodaHus-nätverket?

Det är svårt att säga exakt när vi gick med, men det är flera år sedan. Jag ser nätverket som väldigt värdefullt – särskilt i en mindre region som vår. Vi har mycket nytta av att träffa både andra regioner och aktörer inom bygg och fastighet. Jag började som fastighetschef hösten 2012 och jag tror vi gick med 2016.

Hur har din resa inom branschen sett ut från start till idag?

Jag började med en teknisk gymnasieutbildning och läste sen till byggnadsingenjör. Därefter jobbade jag som konsult från 1991 till 2002, främst med projektering och ritningar. Efter det gick jag över till Karlskrona kommun som projektledare, främst för skol- och förskoleprojekt. 2008 började jag på regionen, lockad av utmaningen att arbeta med vårdlokaler. Där har jag sedan varit byggprojektledare, avdelningschef byggprojektavdelningen och så småningom fastighetschef och servicedirektör. Det har varit en väldigt utvecklande resa, särskilt att få jobba med samhällsviktig verksamhet.

Kan du inte berätta lite vad du jobbar med just nu och vad det innebär i praktiken?

Just nu handlar mycket om att bygga robusta fastigheter – inte bara för vardagsdrift utan även för att klara krigsscenarier. Vi arbetar med gapanalyser för att se vad vi har idag och vad vi behöver uppnå. Samtidigt har vi fokus på hållbarhet, vilket ibland krockar med kraven på redundans och reservsystem som kräver mer resurser. Vi håller på med att rekrytera en energioptimerare som ska arbeta tillsammans med vår energistrateg och fastighetsdriften. Vi har ett ålderstiget fastighetsbestånd, så det kräver många insatser för att bibehålla god innemiljö och förebygga byggrelaterad ohälsa.

Vi arbetar också med ett stort projekt kring nya sjukhusområdet i Karlskrona, samt fastighetsutvecklingsplaner för sjukhuset i Karlshamn. Dessutom planeras ny måltidsproduktion och servicebyggnad. Allt detta kräver samordning och tydliga prioriteringar.

Hur kom du i kontakt med GodaHus från första början?

Jag tror det var genom GodaHus tidigare VD Stefan Olsson eller Energikontor Sydost. Vi blev uppvaktade och upplevde direkt att detta var ett värdefullt nätverk. Jag tror den tidigare fastighetschefen var drivande i att vi skulle gå med.

Vad skulle du säga är det mest meningsfulla med att vara en del av det här nätverket?

Att få ta del av goda exempel, att omvärldsbevaka och att vara med i dialogen kring framtidens kompetensförsörjning. Det är också värdefullt att ha ett forum där man kan dela både det som fungerat och det som inte fungerat. Det kan vara minst lika lärorikt.

Du arbetar med några av de mest komplexa fastigheterna vi har – hur ser ditt uppdrag ut idag och vilka typer av byggnader ansvarar du för?

Vi arbetar med dygnet runt-verksamhet inom sjukvård, vilket gör fastigheterna komplexa. Driftavbrott kan få direkta konsekvenser för patientsäkerheten. Vi måste planera för redundans och kunna byta tekniska system utan att störa verksamheten. Även logistik och tekniknivåer som ventilation, el och medicinska system är högt prioriterade.

Hur genomför man en sådan typ av ombyggnation utan att störa själva driften?

Det kräver god planering och att vi ofta bygger tydliga avskiljningar eller tillfälliga lösningar. Ibland måste vi flytta hela verksamheter tillfälligt. Val av entreprenörer med förståelse för vårdmiljö är avgörande.

Vilka är de största tekniska och logistiska utmaningarna?

Att bygga för framtidens vård, som vi ännu inte vet exakt hur den kommer att fungera. Vi arbetar mycket med funktionsplanering, omvärldsbevakning och nätverk för att hitta rätt lösningar. Teknik som IoT och digital guidning i sjukhusmiljö är på frammarsch, men vi måste också ta hänsyn till grupper som inte är digitalt vana.

Hur arbetar ni på Region Blekinge för att möta klimatkraven?

Vi har miljöingenjörer och ett tydligt ledningssystem för att inte missa viktiga frågor i byggprojekten. Vi har miljö- och hållbarhetsplaner, checklistor, avvikelsehantering och Byggvarubedömningen. GodaHus är också ett viktigt nätverk för hållbarhetsfrågor.

Hur ser ni på att använda nya material i känsliga miljöer som sjukhus?

Vi är nyfikna men försiktiga. Vi testar gärna nytt – men i rätt projekt. Inte exempelvis en ny matta på en operationsavdelning. Vi försöker hitta rätt miljö för att utvärdera ny teknik eller nya material.

Energifrågan är ständigt aktuell. Har du några goda exempel på hur ni arbetat för att energieffektivisera era fastigheter?

Vi håller just nu på med ett centralkyla-projekt i Karlshamn där vi ersätter äldre maskiner och kopplar in fler delar av sjukhusets byggnader till centralkylan. Från den nya kylmaskinsparken kommer vi återvinna delar av kondensorvärmen till sjukhusets värmeförsörjning. Vi har också efter många års tid lyckats avveckla vårt centralångsystem på sjukhuset i Karlskrona vilket har lett till i storleksordning en minskad elförbrukning på ca 8% årligen!

Återbruk inom bygg och förvaltning diskuteras allt mer. Hur långt har ni kommit på den resan i Region Blekinge?

I dagsläget tar vi sporadiskt tillvara på material vid renovering eller rivning när det är material som kan behövas till andra projekt. Vi har annars precis fått igång ett test på CCbuild via Goda Hus där vi hoppas kunna dels få bättre ordning i våra förråd men även möjliggöra att andra kan återbruka det vi inte längre har användning av i byggprojekten eller förvaltningen.

Framåt så kommer byggprojekten få en rutin som stöd för att möjliggöra återbruk i större grad och vi hoppas på att kunna återbruka lite mer storskaligt i samband med att vi ska riva flertalet byggnader på sjukhusområdet i Karlskrona.

Går det att arbeta med återbruk i de typer av lokaler du ansvarar för?

Det gör det absolut, man behöver bara tänka efter hur och var vi bygger in återbrukat material på grund av de lokaler vi förvaltar. Likaså behöver man veta hur man går tillväga om vi ska möjliggöra återbruk utanför organisationen eftersom vi är en offentlig verksamhet.

Vad ser du som era största framgångsfaktorer i Region Blekinge?

Jag tycker vi har en välfungerande intern process när det gäller att vara goda beställare. När väl vården formulerar sitt behov, är vi duktiga på att ta det vidare till konkreta byggprojekt med långsiktigt tänk. Men vi brottas med att vårdens färdriktning är oklar, vilket försvårar strategisk fastighetsplanering.

Vad skulle du säga är dina bästa tips till andra som står inför liknande utmaningar med komplexa fastighetsmiljöer?

Planera för olika scenarier, bygg in flexibilitet och var beredd på att ompröva tidigare beslut. Ha en robust process och var nära verksamheten – särskilt när det gäller teknik som ska uppdateras eller installeras flera år fram i tiden. Det gäller att hänga med i vårdens utveckling.

Författare: Maria Fridolfsson
Datum: 2025-04-30