Kalmarhem visar hur cirkularitet kan bli konkret i fastighetsbranschen

Hur kan bygg- och fastighetsbranschen gå från ambition till praktiskt arbete med återbruk och minskad klimatpåverkan? Hos Kalmarhem har cirkularitet blivit en allt viktigare del av hållbarhetsarbetet. Genom att ta vara på material och produkter i renoverings- och rivningsprojekt vill bolaget både minska sin klimatpåverkan och bidra till att utveckla marknaden för återbruk. För Thom Renström, energi- och miljöingenjör på Kalmarhem, har hållbarhetsarbetet länge haft en tydlig koppling till energifrågor. Energieffektivisering i fastigheterna är fortfarande en central del av arbetet, men i takt med att klimatfrågan blivit allt viktigare har perspektivet breddats.

Thom Renström berättar:

– Tidigare låg mycket fokus på energifrågorna i våra fastigheter och på energieffektiviseringsprojekt. Det är fortfarande viktigt, men i dag arbetar vi bredare med hållbarhet och framför allt med att minska vår klimatpåverkan.

Hur arbetar Kalmarhem med klimatpåverkan i dag?

Kalmarhem beräknar klimatpåverkan för hela bolaget och har satt upp målet att minska utsläppen med 20 procent mellan 2025 och 2030. Arbetet är kopplat till Klimatinitiativet och omfattar flera delar av verksamheten.

– Vi tittar på de stora områden där vi har möjlighet att påverka. Det handlar bland annat om energi, material som köps in till projekt, nybyggnation, hyresgästernas avfall och transporter, förklarar han.

När det gäller transporter handlar arbetet till stor del om att skapa bättre förutsättningar för hyresgästerna att göra hållbara val.

– Vi kan till exempel bidra genom laddplatser, bra cykelförråd och bilpooler. Som fastighetsägare har vi möjlighet att påverka mer än bara våra egna direkta utsläpp.

Här ser Thom att fastighetsägare kan spela en viktig roll, både genom att minska den egna klimatpåverkan och genom att skapa förutsättningar för hyresgästerna att göra mer hållbara val i vardagen.

På vilket sätt har återbruk blivit en del av ert hållbarhetsarbete?

Återbruk är ett område som Kalmarhem vill utveckla vidare, framför allt i samband med renoverings- och ombyggnadsprojekt. Arbetet är fortfarande under uppbyggnad, men flera konkreta initiativ är redan i gång.

Ett exempel är återbruk av vitvaror. När Kalmarhem bygger om eller förändrar lägenheter kan det uppstå ett överskott av produkter som fortfarande är i gott skick. I stället för att de går direkt till återvinning tas de nu om hand, lagras och används i andra projekt när det är möjligt.

Thom beskriver arbetet:

– Vi har skapat ett vitvarulager med produkter som går att använda igen. I ett ombyggnadsprojekt där antalet lägenheter blev färre fick vi till exempel flera fungerande vitvaror över. Tidigare hade de sannolikt gått till återvinning, men nu kan vi återbruka dem.

Kalmarhem har också börjat reparera vitvaror i större utsträckning. Ett avtal med en leverantör har underlättat arbetet och gjort det enklare att få till fungerande rutiner.

– Vi har satt upp ett mål om att återbruka två vitvaror i månaden, och det ligger vi redan en bra bit över. Hittills i år har vi återbrukat över 20 vitvaror, berättar han.

Ni använder också Byggreturbanken. Vad fyller den för funktion?

För Kalmarhem är den nya webbplatsen Byggreturbanken ett sätt att synliggöra material som kan få ett nytt liv i stället för att bli avfall. Bolaget har bland annat lagt in ett rivningsprojekt i Ljungby.

– Vi vill vara med och få igång återbruksmarknaden. Den har inte varit så stor inom bygg, men vi ser att det finns stora möjligheter, säger Thom Renström.

I dag använder Kalmarhem Byggreturbanken främst för att tillgängliggöra material från egna projekt. På sikt vill bolaget även utveckla möjligheten att själva köpa in mer återbrukat material.

Han utvecklar:

– Just nu är vi framför allt leverantör in i systemet, men vi vill också komma längre med att kunna använda återbrukat material i våra egna projekt. En utmaning är att veta vad som finns tillgängligt när man upphandlar långt i förväg.

I rivningsprojekt handlar det ofta om att börja med produkter som är relativt enkla att ta loss, hantera och förvara.

– Vi plockar till exempel ut blandare, låscylindrar, pumpar, styrutrustning, elarmaturer och annat som kan vara användbart igen. Mindre produkter är ofta lättare att börja med eftersom de inte kräver lika mycket lagringsutrymme.

Vilka är de största utmaningarna med återbruk?

En av de största frågorna är hur återbruk ska kunna bli en naturlig del av projektprocessen. Det kräver planering, tydliga rutiner och rätt kravställning redan från början.

– En stor utmaning är hur vi ska skriva in återbruk i upphandlingarna. Vid totalentreprenader och inom ramen för LOU kan det vara svårt att formulera krav på ett sätt som fungerar praktiskt, utan att kostnaderna skenar eller att det blir otydligt för entreprenören, konstaterar Thom.

Ekonomin är också en viktig faktor. Återbruk är inte alltid billigare än att köpa nytt, särskilt eftersom det kräver varsam demontering, transport, sortering och förvaring.

– Det blir hela tiden en avvägning mellan ekonomi och klimatnytta. Att demontera material på rätt sätt tar mer tid, och efteråt behöver det finnas en fungerande logistik, resonerar han.

Just förvaringen är en återkommande fråga. För att återbruk ska kunna skalas upp behövs platser där material kan mellanlagras tills det finns ett nytt användningsområde.

– En återbrukshubb skulle vara väldigt användbar. Vi har till exempel låtit Återbruket i Kalmar hämta sådant de vill ha från våra projekt, men för att ta nästa steg behövs bättre möjligheter till lagring och samordning.

Var ser ni störst möjligheter framåt?

Kalmarhem har tagit fram en klimatomställningsplan med elva nyckelåtgärder. Återbruk är en av de åtgärder som bolaget vill arbeta vidare med och utveckla mer systematiskt.

– Vi har inte kommit så långt som vi vill ännu, men vi är igång. Framåt vill vi bli bättre på att kravställa återbruk i projekt och hitta arbetssätt som gör det enklare att använda material och produkter igen, berättar Thom.

Han ser särskilt stor potential i renoveringsprojekt, där det ofta finns byggdelar, installationer och produkter som fortfarande har ett värde.

– Det finns mycket som kan användas igen om man planerar för det i tid. Det handlar om att identifiera vad som finns, demontera på rätt sätt och hitta en väg tillbaka in i nya projekt.

Vad hoppas ni att ert arbete kan bidra till?

För Kalmarhem handlar arbetet både om att minska den egna klimatpåverkan och om att bidra till en bredare förändring i branschen.

Thom lyfter vikten av att börja praktiskt, även om alla lösningar inte finns på plats från start:

– Vi vill visa att det går att börja konkret. Man behöver inte ha alla lösningar på plats från början, men man behöver våga testa, följa upp och bygga vidare. Ska återbruk bli en naturlig del av bygg- och fastighetsbranschen behöver fler aktörer vara med och utveckla marknaden.

Kalmarhem redovisar sitt hållbarhetsarbete årligen och informerar även hyresgästerna om insatser och projekt som berör dem. På så sätt blir hållbarhetsarbetet både en intern utvecklingsfråga och en del av dialogen med de boende.

Avslutningsvis betonar Thom att cirkularitet är ett område där Kalmarhem ser stor potential:

– För oss är det viktigt att visa vad vi gör, men också att fortsätta lära. Cirkularitet är ett område där vi ser stor potential.